Kar de Mumma - Två år i varje klass

Denna förbryllande ungdomsbok, med utomordentlig titel, kom ut 1934, när Erik Zetterström var 30 år.

När det gäller själva boken - dess stil, historien som berättas - så är den inte särskilt märkvärdig. På sin höjd småkvick.

Däremot är perspektivet oerhört fascinerande och förbryllande. Kar de Mummas år i realskolan skildras med en lätthet som står i skarp kontrast till hur mycket stryk de får. KdM flyter ovanpå på ett sätt som väl är den borne överklasspojken förunnat. I någon mån kan han väl göra det med vissheten om att det löste sig för honom så småningom, men frånvaron av en tanke om att det hade att göra med hans privilegierade uppväxt är ändå imponerande. Den nås en peak i överklasspojksfasoner när han hotar jungfrun med att få henne avskedad (genom att förstöra kristallkaraffen och skylla på denne) om hon inte går i god för att han läst sina läxor.

Som sagt, ingen stor bok, men intressant som förevisning av en mentalitet som säkert finns, men som nog inte uppträder så här öppet på massmarknaden.